2020 fick OTALT, Jag och Sara Falkstad möjligheten att ta oss an Region Värmlands konstsamling och utifrån arkivet skapa en egen berättelse. Resultatet blev "Grafik, batik och spik – kvinnornas väg in i konstsamlingen" Vad händer när vi söker våra mödrar i samlingen? Vad händer när vi hoppar över den manliga berättelsen, den manliga blicken? Då drar våra förmödrar av sig dansklänningen, tar på sig städrocken, eller ingenting alls.
De kanaliserar sina egna mödrar och systrar och mormödrar, gör revolution eller låter den passera, målar landskap, städer. Städar eller ligger kvar i sängen, reser kollektivt, åkallar gudinnor, sitter kvar där de sitter eller går ut i skogen, skalar potatis och dricker kaffe och äter ägg. De ser på sina vänner och sina barn och in i sitt innersta. Och framför allt gör de konst.
Montering av väggtexter
Att närma sig samlingen genom databasen gjorde också att vi fick syn på titlarna, det språkliga sambandet mellan de givna namnen och de bildvärldar vi drogs till. Därför fick titlarna bli ett eget verk, vår berättelse om berättelserna.
Spiktavla av Gunhild Kulander.
Konsten, den är inte bara grafik och måleri. Batikgudinnor och spiktavlor, som idag ses som svårplacerade i sjukvårdsmiljöer.